insikt

Har fått praktikplats på Kultursekretariatet! Min största uppgift kommer vara att göra en processkartläggning över de handlingar som de anställda använder. Jag kommer alltså att föra intervjuer med var och en och ta reda på vart dokumentet "tagit vägen" för att sedan sammanställa detta till en lång händelsekedja. Låter astråkigt kanske, men än så länge tycker jag att det känns riktigt spännande. För att öva intervjuteknik testade jag att själv kartlägga en egen process, och valde min väg till praktik, från idén om att kontakta kultursekretariatet, till överläggning på arbetsförmedlingen, till beslut. Kedjan blev längre än jag trodde. Från att söka en praktikplats till att faktiskt få den krävde ganska många moment, och då upplevde jag ändå processen som smidig. Vissa moment tar mer tid än andra och allihop krävs för att man skulle kunna gå vidare till nästa steg. Helt plötsligt kände jag att jag inte borde ha så dåligt samvete när jag "bara" orkar söka ett jobb eller en praktik eller åstadkomma en viktig förändring på annat sätt på en vecka. Momenten är fler än så och kräver mer än man kanske tror. Har flera exempel på det, med allt från mitt pedalställ till praktikplatser som aldrig blev. Långa, jobbiga processer. Där det visar sig att allt inte är mitt "fel".